Nickebo Härnösand

About

Nickebo byggdes 1896 som sommarbostad åt grosshandlare Nicanor Wallin och namnet kommer från hans förnamn. Kaféet och vintagebutiken tar cash och Swish.

Story

Nickebos historia: Nickebo byggdes 1896 som sommarbostad åt grosshandlare Nicanor Wallin och namnet kommer från hans förnamn.
Från början fanns det även uthusbyggnader med många utedass och även en stallbyggnad vid gården. Dessa revs när den nuvarande övre byggnaden; annexet byggdes 1981.
Nicanor Wallin bodde inte här många somrar pga dålig hälsa och han flyttade också söderut. Men hans barn och släktingar använde gården en längre tid. 1905 övertogs Nickebo av Carl Edelswärd, en mycket originell och känd person som hade herrekiperingsaffär vid Stora Torget i ett gammalt fint trähus som låg där nuvarande Systembolaget finns. Han kallades Kalle Baron. I köpesumman på 10 000 ingick även ”telefonapparat med tillhörande stolpar” Nickebo bör troligtvis ha varit ett av de allra första sommarhusen i Härnösand som hade fast telefon.
Carl Edelswärd överlät gården 1940 med hela markområdet, cirka sex tunnland, till Härnösands stiftsråd för den symboliska summan av 15 000 kronor, i verkligheten en donation. Anledningen till överlåtelsen var följande:
Ungdomsgården Södra Sundet
1937 startade den dåvarande biskopen Torsten Bohlin en penninginsamling för att anskaffa en semestergård för stiftets ungdom. Insamlingen gav cirka 40 000 kronor och för dessa pengar köptes Nickebo, renoverades och byggdes till. Vid invigningen sommaren 1940 överlämnade biskop Bohlin fastigheten som en gåva till stiftets ungdom och hälsade dem välkomna till ”egen mark och eget hem”. Under 20 års tid användes sedan gården för stiftets ungdomsarbete. Gården kallades då för ”Ungdomsgården Södra Sundet”. En klockstapel byggdes vid vattnet och klockringningen vid flaggans hissande och halande blev en daglig tradition.
I början av 60-talet kunde stiftet inte fortsätta verksamheten på grund av brist på pengar. Stiftstinget beslöt därför att vid lämpligt tillfälle sälja gården till högstbjudande utan krav på att den kyrkliga verksamheten skulle fortsätta.
Kyrkorådet tillsammans med präster och Kyrkans ungdom ansåg att beslutet kränkte initiativtagarna och givarnas syfte och fordrade en juridisk utredning om stiftsrådet verkligen hade befogenhet att samla in medel för ett ändamål och sedan använda pengarna till något annat-det var allmänt känt att Söråkers stiftsgård skulle få pengarna. Aktionen resulterade i att stiftstinget 1969 beslöt att tills vidare skjuta på försäljningen.
Domkyrkoförsamlingen kom sedan att under många år arrendera gården och svara för verksamheten här med bland annat café, vandrarhemsverksamhet, konfirmationsläger mm.
I april 1976 annonserades 6 tomter på Ungdomsgården ut i lokalpressen. Detta utlöste en protestskrivelse från Kyrkans ungdom och församlingens präster och en namninsamling ”Rädda Ungdomsgården” startades och över 5000 personer skrev under och namninsamlingen överlämnades till biskopen Bertil Wikström av Kyrkans ungdom. Men Stiftsrådet höll fast vid sitt förslag att avstycka sex tomter-tre ovanför och tre nedanför infartsvägen.
Domkyrkoförsamlingen erbjöds att för ortens markpris köpa resterande markområde. Men kyrkorådet ansåg att det inte gick att använda gården för avsett ändamål om den planerade avstyckningen kom till stånd. Efter ingående förhandlingar beslutade kyrkorådet att det endast var intresserat av att överta hela fastigheten i oavstyckat skick och erbjöd Stiftsrådet en köpesumma på 250 000 kronor. Några veckor senare tillstyrkte Stiftsrådet att hela fastigheten fick säljas till Domkyrkoförsamlingen. Härnösands Sjöhemsförening, som vid den tiden höll på att upplösas, donerade nu 100 000 kronor till Domkyrkoförsamlingen för att stötta köpet av Nickebo. Det blev alltså 150 000 kronor som behövde satsas av skattemedlen till köpet som genomfördes i mars 1977. Kyrkorådet har sedan satsat betydande summor till upprustning av gården och tillbyggnad av annexet. I samband med övertagandet ändrades också namnet tillbaka till det ursprungliga Nickebo.
1996, nästan 20 år efter övertagandet var dock Nickebo återigen i ekonomisk kris. Med hänvisning till församlingens krympande ekonomi beslutade kyrkopolitikerna att gården skulle hållas stängd sommaren 1996 och planerna för försäljning började ta form. Det fanns dock en grupp människor som var av en annan åsikt och en äldre dam från Härnösand (som ville vara anonym), donerade en miljon kronor till Domkyrkoförsamlingen för att rädda verksamheten vid ”Härnösandsbornas sommarstuga”. 1998 fick församlingen ännu en gång ta emot en lika generös gåva till Nickebo, från samma anonyma dam. Under åren 1998-2000 gjordes satsningar på utemiljön. Hela fasaden fick en genomgripande upprustning, dåligt virke byttes ut och hela fastigheten inklusive annexet målades. Bryggan restaurerades, en vedbod och en grillplats med vindskydd byggdes och en upplevelsestig anlades i skogen. Nickebo blev ett kärt utflyktsmål för både Härnösandsbor och turister.
Sedan 2000 har det varit sommarcafe’ här på Nickebo, som drivits av Domkyrkoförsamlingen, men också en del år av olika föreningar. Dessutom har det varit midsommarfirande och ibland musikcafe’, gemenskapsträffar. Däremot ingen verksamhet för barn och ungdomar.
Sommaren 2013 var Nickebo stängt, endast midsommarfirande. 2014 hade kyrkan caféverksamhet endast lördag, söndag under sommaren. Det fanns inte ekonomi för Domkyrkoförsamlingen att driva och sköta underhållet på gården. Att ta ett beslut var viktigt; om Nickebo skulle få förfalla eller om en eventuell försäljning skulle ske.
2015 såldes slutligen hela fastigheten Nickebo till Härnösands Schakt och Trädgårdsanläggningar, ett familjeföretag som grundades 1952 och idag drivs av Jan-Erik Skogström med drygt 50-talet anställda. Härnösands kommuns Arbetslivsförvaltning kommer att fortsätta driva caféverksamheten de närmaste åren så att allmänheten även fortsättningsvis ska kunna njuta av Nicanor Wallins fantastiska sommarhus här vid havet i Härnösand.