Nyköpings Lasarett

all kritik till denna akutmottagning. första och sista gången jag besökte den. kom dit för att få akut hjälp slutade med att jag inte alls fick någon hjälp för dem inte visste hur dom skulle gå vidare o hjälpa mig. hallå? fick svar att " jag är ledsen , du har all min empati" blev så lack för dem var så nochalanta att jag lämnade rummet och sjuksköterskan och bara gick!!

Jag fick väldigt bra vård och bemötande på både akutmottagningen, röntgen, operation, uppvak och kvinnokliniken.

Väntar ut patienten istället för att försöka ställa diagnos..Låter en patient bli sämre och sämre, 15månader och ingen behandling eller diagnos ifrån neurologavdelningen ännu...En träff till där dom bokar in mig igen om 6månader, verkligen starkt intresse för hjälpa sina patienter....

De e ju jätte duktiga o snälla, tack från hjärtat

Känslan när jag kom in i den nya entren var som likadant på Eskilstuna lasaretts entren, lite skrämande då man gick till toaletterna. för det var en kopia av Eskilstunas. För övrigt så har det blivit ett uppswing av den renovering som vart.

Det är sämre än önskat. Har sökt vård för ett återkommande problem och mellan de långa väntetiderna och halvhjärtade behandlingarna kan jag inte få tag på någon som har hand om mitt ärende. De skickar runt mig mellan olika avdelningar och menar att det är den andra avdelningen som har hand om det medans den andra avdelningen säger samma sak om den första. Den tredje går inte att alls få tag på. Ingen vill ta tag i det trots svår smärta och återkommande besök på akuten för operation. Senaste operationerna har utförts av en synnerligen snurrig kirurg och sköterskan som jag sen hade att göra med var ett kapitel för sig. De andra sköterskorna förstod inte heller hur den där karaktären fick jobba kvar. Dålig vård är farliga grejer. Vart ska jag vända mig? En galen, byrokratisk, trög, låtsas-vård är det jag möts av med okunnig personal som skyller ifrån sig. Fri sjukvård men som ändå kostar. Om det finns något bättre någon annanstans i landet så vill jag veta.

Tack för hjälpen på RTG Men vilken hemsk arbetsmiljö ni har. När man ska fråga personal om en sak .såg hur stressen steg hos personal . Var rädd om er personal i landstinget och kommun

Jag är född 1932, alltså snart nittioårig. Skulle till hörcentralen idag och i kallelsen stod det "ingången 20". För en oinvigd person, som dessutom har varit skrämt av de eviga arbeten som har pågått utanför och inuti lasarettsområdet, låter inte "ingång 20" mycket bekant. Jag ringde därför växeln till hör-näsa-halsmottagningen och frågade. Svaret blev "den gamla ingången". Eftersom i tidningen har man läst om en ny ingång som öppnats på den sida som vetter mot Brunnsgatan, borde logiken säga att lasarettets gamla ingång är den som fanns före den nya. Jag gick därför från järnvägsstationen mot lasarettet och letade efter den gamla ingången, men till min förfära var det bara stängsel och arbete överallt. Jag fortsatte ivrigt runt byggnaden i förhoppning att hitta en öppning någonstans, men hittade så småningom till akuten. Jag måste därför vända därifrån och gå tillbaka samma väg, tills jag hittade en öppen dörr och därifrån irrade jag vidare via korridorer och arbetsplatser tills jag av en mirakel hittade hörcentralen. Det har skrivits mycket om lasarettet, om tiden som det tar att bygga om den och om det ganska stora budgetöverskridandet. Jag vill blygsamt lägga till informationen, dvs brist av någon sådan, i eländet. Tack för ordet.

Fungerar i stort mycket bra, upp till politiker och samhället att förbättra arbetsförhållanden som leder till kortare vårdköer och bättre vård.

Åkte in med svåra smärtor av mistänkt njursten mitt i natten. Trots att jag hade haft oavbryten smärta i 5-6 timmar så ville de bara få mig därifrån, de gav mig smärtstillande och sa att jag kunde gå även om jag påpekade att mina smärtor var kvar. ALDRIG har jag känt mig så ovälkommen på ett sjukhus. Det blev att sätta sig i bilen och åka hem till Linköping och direkt till akuten där det blev akut ingrepp, skillnad i bemötande som dag och natt.