Viby Hembygdsförening

About

Hembygdsföreningens syfte är att känna och sprida kunskap om bygden, värna traditioner och erbjuda en festlig mötesplats för alla åldrar.

Story

Viby Hembygdsförenings långa historia
Startsignalen att bilda en hembygdsförening i Viby kom 1933 när Thure Bergsten i Odensvi beslöt att skänka bort sin gamla mangårdsbyggnad till hembygdsgård. Det var dags att uppföra en ny och modern bostad för hans familj.

Thure Bergsten var en intresserad och kunnig hembygdsforskare som insåg det gamla husets stora värde. Sannolikt hade det byggts i mitten av 1700-talet av rektor Anders Lundmark. Planlösningen i sex rum var typisk för ståndspersoner vid denna tid. Men gåvan krävde en mottagare.

Efter upprop i socknen mötte upp femtiotal hembygdsintresserade upp, beslöt att bilda en förening, valde en styrelse och antog stadgar. Det tog några år att genomföra de första uppgifterna: bestämma plats för hembygdsgården och anskaffa medel till och genomföra flyttning och återuppbyggnad av huset.

Man hade tre lämpliga områden att välja på. Stommens ekäng valdes på grund av sitt vackra läge i hjärtat av gammal kulturbygd och bredvid en större väg. Marken tillhör kyrkan som bidrog med ett långsiktigt och billigt arrendeavtal.

Till de betydande kostnaderna för flyttning och återuppbyggnad insamlades medel genom hembygdsfester men ett litet banklån blev också nödvändigt. År 1938 stod forngården klar och föreningen började samla in gamla föremål. Kyrkvaktmästaren Ivar Jonsson valdes att ta emot och registrera dem. Och föreningen blev bönhörd.

Fastän den aktiva insamlingen avslutats för länge sedan är alla tillgängliga utrymmen väl fyllda med möbler, redskap och bruksföremål och fortfarande kommer nya gåvor.

Nya byggnader har också donerats under årens lopp. Från Nylands ägor kom den röda uthuslängan 1959 och från Gropbäcken den gamla smedjan och en liten ängslada, som används till vedbod. Östansjö bidrog 1982 med skomakarstugan, som använts i Isak Carlssons skoproduktion.

I början av nittiotalet kunde Fallastugan, som Vägverket skänkte i samband med byggandet av motorvägen, invigas. Där fick föreningen möjlighet att inreda ett modernt kök för kaffekokning och förvaring av bröd i frys. Det senaste förvärvet, Vallby smedja år 2004, är under återuppförande.

Men gården är inte bara ett museum utan centrum för en livlig verksamhet för att lära känna och sprida kunskap om bygden, värna traditioner och erbjuda en festlig mötesplats för alla åldrar.

År 1976 började en cirkel i folkdans som fick stor framgång. Det folkdanslag som bildades är ännu i full verksamhet. År 1983 kunde laget ta en ny dansbana bakom huvudbyggnaden i bruk.

Kurser i gammalt hantverk har hållits, bland annat i linproduktion. En studiecirkel om gamla mönster 1985 gav upphov till en mycket kunnig textilgrupp, som sedan dess har varit verksam på många områden, byggt upp samlingar och gjort utställningar. Märkligast är de kopior av manskläderna från Höga från 1820-talet som textilgruppen har tagit fram med stor omsorg och uthållighet. De värdefulla originalen har deponerats på Länsmuseet.

I början av 1990-talet startade cirklar i lokalhistoria, som ledde till torpvandringar en eller två gånger om året. De senaste åren har Bo Nilsson för hembygds-föreningens räkning satt upp nära ett hundratal skyltar på övergivna torpplatser.

För föreningens dokumentations- och informationsverksamhet har Vibybladet, som Anders Källman startade 1988 haft stor betydelse. 2nr / år alla medlemmar har Anders åstadkommit nära tjugo år innan han i lämnade över till Sture Wilhelmsson som redaktör.

Viby hembygdsförening har omkring 450 medlemmar. Av dem deltar en hel del aktivt i föreningens arbete, fastän det finns utrymme för många fler. Utom de ovan nämnda grupperna finns en kaffekommitté, som svarar för serveringen vid de stora festerna vid valborg och midsommar och under sommarens söndagar med öppet hus och en mer informell arbetsgrupp för byggande och underhåll, samt en lotteriansvarig med en uppgift som är mycket viktig för föreningens ekonomi.

Styrelsen har sju medlemmar och lika många suppleanter, som också deltar aktivt i arbetet. Styrelsemedlemmar och ordförande har ofta verkat under lång tid.

Föreningens förste ordförande var riksdagsman Thorsten Thorsell, som efter några år efterträddes av komminister Gösta Svensson. När han flyttade redan 1946 blev skogsmästare Axel Andersson ordförande och följdes efter sin död 1955 av Torsten Pettersson, Lilla Vretstorp. Efter många år avsade han sig återval 1972 och Lennart Landin, Värnsta höll ordförandeklubban nästan lika länge tills Anders Källman övertog den 1988 för att 2006 efterträdas av Ove Forsberg. Ordförande 2010-2013 Birgitta Lindström Petterson. Ordförande 2014 Astrid Odell. Ordförande från 2015 Mårten Gustavsson.